fredag 2 december 2011

Fattar Försäkringskassan rätt beslut?

Vill man ta reda på om socialförsäkringarna är rättssäkra ska man läsa rapporterna från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. De visar upp det bästa med svensk statsförvaltning: varför och hur staten förtjänar tillit och respekt i sitt myndighetsutövande. 

Rapporterna visar hur förhållandet mellan stat och medborgare är uppbyggt och reglerat och att medborgarna kan lita på att staten har deras långsiktiga trygghet för ögonen. Myndigheten Försäkringskassan som förfogar över närmare en tredjedel av statskassan präglas av allt att döma av omutlighet och objektivitet. Och som en yttersta skyddsåtgärd och garanti för rättssäkerhet har vi kontrollmyndigheten ISF som övervakar hur F-kassan lever upp till sin uppgift.

För att F-kassan ska kunna fatta riktiga beslut om sjukpenning måste F-kassan ha riktiga beslutsunderlag. ISF har skrivit en rapport om det: Försäkringskassans hantering av underlag för beslut om sjukpenning, Rapport 2011:8. Det har funnits kritik mot underlagen. Både Riksrevisionen och F-kassan själv rapporterade 2009 om att så mycket som tre av fyra läkarintyg hade allvarliga brister. Även obligatoriska uppgifter saknades. (Men Riksrevisionens rapport var egentligen obsolet eftersom den grundade sig på ärenden från 2007, före reformeringen av sjukförsäkringen 2008.)  Bristerna är ingen ny företeelse. Underlagen har ifrågasatts sedan tidigt nittiotal. Men det är först de senaste åren regeringen har tagit tag i saken.

Läkarintyget ska beskriva hur den sjukes funktionsnedsättning yttrar sig. Det räcker inte med att skriva muskelsvaghet. Läkaren måste tala om hur svagheten yttrar sig, t ex i svårigheter att lyfta armarna, svårigheter att sitta eller gå. Därför måste de faktiska arbetsuppgifterna beskrivas. Det räcker inte med att uppge ett yrke om inte yrket är självförklarande som t ex målare. ”Egenföretagare” eller ”arbetsledare” räcker inte.

F-kassan behöver inte söka läkaren för komplettering av uppgifterna om arbetet. De kan fråga den försäkrade direkt, vilket också görs. ISF drar alltså slutsatsen att helhetsbilden, skapad av läkarintyg, journalanteckningar, kontakter med den försäkrade, med arbetsgivaren, gör att F-kassan i realiteten har tillfredsställande underlag för beslut i nästan tre av fyra fall. Hela beslutsunderlaget kan alltså vara tillfredsställande även om läkarintygen är ofullständiga. (Att beslutsunderlaget fortfarande brister i drygt vart fjärde fall har inte hindrat att den försäkrade ändå fått sin sjukpenning.)

IFS har studerat bifallsärenden, inte avslagsärenden. De valde att bortse från avslagsärendena därför att Riksrevisionen tidigare visat att risken är större att personer som inte har rätt till sjukpenning ändå får det, än att personer som har rätt till sjukpenning blir nekade. Avslagsbesluten fattas efter noggrant övervägande.

F-kassan understryker att varje försäkringsärende är unikt. Självförklarande diagnoser behöver självfallet inga tillägg. De är ju vad de är. Handlar det om tumörsjukdomar begär F-kassan sällan komplettering. Inte heller gör F-kassan där någon plan för återgång i arbete.

Det är de diffusa diagnoserna som granskas närmare. F-kassan har oftast behov av kompletteringar av det medicinska underlaget vid psykiska diagnoser och vid besvär i rörelseorganen. Unga människors medicinska underlag kompletteras oftare än äldres, arbetslösas oftare än anställdas. Likaså begärs oftare kompletteringar om sjukskrivningstiden är längre än den rekommenderade.  Läkaren ska motivera varför han eller hon frångår beslutsstödets rekommendationer, och finns ingen sådan motivering måste beslutsunderlaget kompletteras. Det kan också handla om frågor om hur arbetstiden förläggs vid deltid. Det betyder att om någonting i underlaget har töjmån mot det icke godtagbara begär F-kassan kompletteringar. F-kassan gör sitt jobb.

F-kassan vill veta följande utöver rena id-uppgifter på patient och läkare: Diagnos som orsakar nedsatt arbetsförmåga, objektiva kroppsliga undersökningsfynd (funktionsnedsättning) och hur dessa konstaterade fynd begränsar patientens förmåga (aktivitetsbegränsning). Läkaren ska vidare bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till det arbete patienten har, till i vilken grad patientens arbetsförmåga är nedsatt och om han eller hon bedömer att patienten behöver längre tid för att återhämta sig än den rekommenderade för den typen av problem.

ISF har också tittat på om det fortfarande finns regionala skillnader i hur F-kassan bedömer beslutsunderlagen, om de varierar utifrån den försäkrades möjligheter på arbetsmarknaden och andra bakgrundsfaktorer som inte ska spela någon roll längre. Faktorer som ålder, om man bor i avfolkningsbygd, om man har låg utbildning, om man har jobbat i ett visst yrke och inte kan göra det längre, har avskaffats som grund för sjukpenning. Sjukförsäkringen har renodlats till att gälla inkomstbortfall på grund av sjukdom och inget annat. Tidigare var de regionala skillnaderna stora därför att allt möjligt annat än arbetsoförmåga gav sjukpenning. Frågan var om de gamla reglerna fortfarande var i svang? Ja, ISF fann att sådana signifikanta regionala skillnader finns och att F-kassan måste följa upp de skillnaderna så att kravet på likabehandling infrias.

F-kassan har nyligen lagt fram en rapport om ett metodiskt instrument för att bedöma sjukskrivnas arbetsförmåga. Det riktar in sig på vad personen kan göra och hur han eller hon kan använda sig av sin förmåga på arbetsmarknaden. En central del i profilen som upprättas är att den försäkrade själv skattar sin arbetsförmåga och vari problemen består. Individens egen inställning till arbete och möjligheter att sadla om kommer alltså in i beslutsunderlaget.

Det finns stor okunskap om hur F-kassan fattar beslut, och det är inget att säga om. Det ÄR komplicerat, men bit för bit vidgas kunskapen. De som slentrianmässigt avfärdar både sjukförsäkringen och F-kassan som ett enda stort haveri är vårdslösa med fakta och slarviga med sanningen, vilket påverkar förtroendet negativt helt i onödan. De ägnar sig åt en sorts stenkastning värd lika mycket respekt som faktisk stenkastning mot polis och räddningstjänst. F-kassan fungerar allt bättre och det är det viktiga.